Folkpartiet leder Skolutvecklingen

Folkpartiet i Karlskrona har sedan valet 2006 satt skolfrågorna i fokus. De senaste 20 åren har stora förändringar skett i skolans värld med en kommunalisering, friskolors möjlighet att etablera sig samt införandet av maxtaxa för förskolorna. En massiv utbyggnad av förskolor har skett de senaste åren för att möta det ökade antalet barn. Antalet elever som har valt att gå i friskolor har samtidigt långsamt ökat vilket vi inte har något emot. Trots dessa stora reformer har grundstrukturen bibehållits i den kommunala organisationen gällande främst antalet skolor men också placeringen av dessa.

Vi vill vara tydliga med att förändringar och förbättringar måste ske oberoende av den ekonomiska delen och att bakgrunden till vår vilja att utveckla inte främst beror på ekonomiska skäl. En optimal resursanvändning är samtidigt en förutsättning för en kvalitativ utveckling.

Karlskronas föräldrar och deras barn har nu möjlighet att välja en skola som de känner förtroende för och som passar deras barn. Vi vill att de kommunala förskolorna och skolorna ska bli riktigt bra och attraktiva. Med detta som bakgrund har FP i fem års tid arbetat för att stärka de kommunala skolorna. Mycket har redan gjorts men än mer kan göras. Nya reformer inom skolan som ny skollag, nya läroplaner och nytt betygssystem kräver förbättringar.

Skolinspektionen påpekande att Karlskrona har för många små skolor – och allvarligast av allt – att kommunens skolor inte ger alla elever möjlighet att nå målen ställer krav på snabba åtgärder.

Genom att skapa kunskapscentra vill vi möta de skärpta kraven. Här ska finnas kompetenta elevhälsoteam med fokus på att stödja elevernas lärande, skolbibliotek, specialpedagogik för att uppfylla skolreformernas tydliga krav.

För att vi ska kunna skapa de starka förskolor och skolor vi vill ha, är det nödvändigt att avveckla några skolenheter och koncentrera de resurser som finns tillgängliga på ett bättre sätt i ett något färre antal enheter.

Folkpartiet har felaktigt utmålats som delaktiga i nedmonteringen av skolor i kommunens ytterområden. Tvärtom vill vi stärka flertalet av de skolor som ligger utanför Trossö för att även dessa ska bli konkurrenskraftiga. Ett, av flera, exempel på detta är att vi satsar kraftigt på Holmsjö skola och i samråd med föreningslivet genom Allhallsprojektet.

Alternativen att inte göra något alls, eller att ta ut ännu mer skattepengar från kommuninnevånarna för att bevara nuvarande grundskolestruktur är inte hållbart. De som står för detta har själva ansvar för att förklara hur kvaliteten ska bli bättre om inte grundskoleverksamheten anpassas till elevernas bästa.

Något färre skolenheter med högre kvalitet – och som uppfyller de nya kraven – är den väg som FP väljer. Vi har nått den kritiska punkt där förändringarna måste genomföras. Med visad lyhördhet för synpunkter från föräldrahåll, stöd från personal, stöd från de fackliga organisationerna och våra rektorers höga förväntningar på politiken måste processen nu fullföljas.

Ett flertal andra partier måste nu bekänna färg. Vi har mycket svårt att acceptera att partier eller intressenter vägrar förändringar utan att erbjuda alternativa lösningar och konstruktiva diskussioner. Alternativet att inte göra något alls innebär att elevpengen drastiskt kommer att sjunka och drabbar alla elever i vår kommun. Detta vill FP absolut inte medverka till.

Börje Dovstad Jan-Olof Petersson

Folkpartiet Karlskrona

Guldboken 2011

Guldboken är en utmärkelse som ska delas ut till en person eller ett arbetslag inom förskola, skola, fritidshem eller pedagogisk omsorg, som på ett betydande sätt bidragit till att skapa den goda miljö som krävs för att stimulera barn och ungdomar till framgångar i sitt lärande och sin utveckling.

Juryns motivering för att tilldela Ann-Kristin Ericsson utmärkelsen Guldboken:

Ann-Kristin Ericsson, som arbetar på Saltkråkans förskola, tilldelas utmärkelsen Guldboken därför att hon är en eldsjäl i det utvecklingsarbete som bedrivits och bedrivs på Saltkråkans förskola.

Ann-Kristin har en fantastisk förmåga att fungera som idéspruta och inspiratör för sina arbetskamrater. Hon är en engagerad och professionell pedagog som aldrig förtröttas i sitt arbete med och för de små barnen. Ett utmärkande drag hos Ann-Kristin är hennes förmåga att alltid se möjligheter istället för hinder.

Hon är, efter många års arbete med och för våra förskolebarn, en värdig vinnare av Guldboken och ett föredöme i den kvalitetsutveckling som påbörjats gällande starka förskolor och skolor.

Fortsatt arbete med ”Bättre Skola 2012”

Barn & Ungdomsförvaltningen presenterade nyligen förslaget ”Bättre Skola 2012”. I förvaltningens förslag har respektive skolområde kommit med förslag på förändringar som är möjligt att göra för att skapa starkare skolenheter. Efter att ha tagit del av synpunkter från allmänheten, träffat kommuninnevånare och diskuterat förvaltningens förslag i våra respektive partigrupper har vi justerat detta förslag en del.
I Karlskrona råder en situation där vi ser att vår kostym vuxit sig för stor. Andelen barn som går i friskolor är 3 gånger så många som i närmaste jämförelsekommun. Denna utveckling föranleder att vi måste ta ansvar och anpassa verksamheten efter den situation som råder. Vi måste göra en omställning och rusta våra skolenheter för att på allvar ta upp konkurrensen med friskolorna. Vi behöver skapa starka skolor på Landsbygden såväl som i de centrala delarna av Karlskrona.

Reviderat förslag ny skolorganisation
Skolområde Lyckeby
Lyckeby kunskapscentrum, en resursstark F – 9 verksamhet, blir navet i förslaget till förändring i Lyckeby skolområde. Lyckeby kunskapscentrum etableras på Vedebyskolan, som har en positiv kunskapsutveckling som är väl värd att ta vara på.
Lyckåskolan, särskolan 1 – 9 gör samma flytt och kan fortsätta som en sammanhållen verksamhet med stora möjligheter till integrering på Lyckeby kunskapscentrum. Konceptet Lyckeby kunskapscentrum ställer krav på lokalanpassningar. Dessa lokalanpassningar skall samrådas kring med berörda barn & föräldrar innan anpassningar ske. Det är viktigt att detta arbete sker grundligt och genomförs i nära samarbete med berörda barn och föräldrar.
Förslaget innebär idag ingen förändring för Verköskolan, Östratorpskolan, Spandelstorpsskolan eller Kättilsmåla skola.
Skolområde Rödeby
Rödeby Kunskapscentrum ska få möjlighet att utvecklas till en resursstark F – 9 verksamhet; det innebär också en satsning på skolans lokaler och den materiella standarden. Fridlevstad skolby ska bli ett gott exempel på hur en stark skola på landsbygden kan utvecklas med ett dynamiskt pedagogarbetslag, elevhälsoteam och en rektor på skolan.
Holmsjö skola blir ytterligare en stark F – 6 landsbygdsskola i norra kommundelen. Den får en särskild utvecklingsmöjlighet med den nya Allhallen som granne. Näverhattens pedagogiska omsorg går in i förskolan i Holmsjö.
Enheten i Strömsberg avvecklas.
Förslaget innebär idag ingen förändring för Tvings skola. Årskullarna 6 som idag går i Tving, Holmsjö och Fridlevstad går kvar och stärker på så vis ytterligare dessa landsbygdsskolor.

Skolområde Jämjö
Jämjö kunskapscentrum ska fortsätta att utvecklas med bättre resurser för att bli ytterligare en stark F – 9 verksamhet. Sturköskolan blir en enhet med verksamhet F – 5 samt förskola. Det innebär att förskolan som idag finns i externhyrda lokaler istället kan flytta in i skolans lokaler. De elever som idag går år 6 – 9 på Sturköskolan får Jämjö kunskapscentrum som sin nya skola men möjlighet finns att välja andra skolor för dessa elever.
Skrävle skola avvecklas. Skolan har så få elever att det inte finns rimlig möjlighet att klara kvalitetskraven.
Jämjö kyrkskola flyttar över verksamheten som helhet till Jämjö kunskapscentrum.
Fågelmara, Ramdala och Torhamn skolor berörs inte i föreliggande förslag.

Skolområde Trossö
På Trossö finns många barn och prognosen anger en stark tillväxt de kommande åren. Den relativt sett stora andelen friskolor i centrala Karlskrona gör samtidigt verksamheten svårplanerad. Det är det fria valet som styr volym och därmed resurser till både kommunala och enskilda verksamheter.
Det är ett faktum att de kommunala skolorna på Trossö inte klarar sitt ekonomiska uppdrag idag beroende på att elevpengen inte räcker för helheten med för få elever i klasserna.
Vi ser dock ett behov av en fördjupad analys av möjliga alternativ inom skolområdet Trossö och uppdrar därför till förvaltningen att genomföra detta med iakttagande av närhetsprincipen och effektivt utnyttjande av befintliga skollokaler.

Dags för cykelmotorvägar

Fler kan och vill cykla till och från jobbet om förutsättningarna förbättras. I Karlskrona pratas det mycket om att vi vill se ett förändrat beteende, vi vill se fler som åker kollektivt eller cyklar. Om man studerar trafikanterna på infartsleden till Trossö i Karlskrona på morgonen, så är det för ca 90 % av bilarna en vuxen i varje bil. Jag vill påstå att många av dessa kan ta cykeln eller bussen.

Om vi fokuserar på att öka incitamentet till att ta cykeln. Klimatmässigt är vi lika Köpenhamn som är en stor cykelstad, d.v.s. vädret kan inte vara ett större hinder. Vi har ett förhållandevis platt landskap, det borde inte vara något hinder. Hur ser cykelvägarna ut. Uppriktigt sagt är de delvis bedrövliga av flera skäl. Allt för många är krokiga med skarpa kurvor med livsfarliga korsande bilpassager. Vi mixar fotgängare med cyklister, vilket är mycket riskabelt för båda parter.

För bilarna ska det vara snabbt, rakt, flerfiligt osv. Men inget av detta gäller cykelvägarna. Ska vi få fler att välja cykel till och från arbetet och skolan måste vi se till helheten och ha en tydlig strategi. Cyklisten vill hålla hög fart, ca 25 – 40 km/h, inte ständigt vara rädd för korsande bilvägar, eller fotgängare som inte är medvetna om att det kan komma cyklar. Cykelvägarna måste vara säkra för cyklisterna och fotgängare. Begreppet cykelmotorvägar är ett bra begrepp för att beskriva vad som åsyftas.

En kommunal cykelstrategi är självklar i sammanhanget, argumenten är många till varför: mindre buller, mindre trängsel och behov av parkeringsplatser, mindre energiåtgång och utsläpp av växthusgaser från trafiken, friskare befolkning, fetma, psykisk ohälsa etc. högre livskvalité, bättre ekonomi, etc. Varför vänta, det bara att tuta och köra, förlåt jag menar ringa och cykla.

Peter Christensen (fp) Nättraby

Starka förskolor och skolor – på lika villkor

Femtiofyra elever gick ut grundskolans årskurs 9 i Karlskrona utan fullständiga betyg vårterminen 2011. Så ska det inte vara. Kommunfullmäktige har varit tydliga i sitt uppdrag till barn- och ungdomsnämnden: Andelen elever i åk 9 som är behöriga till fortsatta studier på gymnasiet ska öka årligen. Långsiktiga målet ska vara 100%.

Skolinspektionen är minst lika tydlig i sin slutrapport efter avslutad inspektion, för den här gången, i Karlskrona och ställer krav på förbättringar som innebär

- att skolorna ska ge en likvärdig undervisning till alla elever, och

- att skolorna ska förbättra möjligheterna för alla elever att nå kunskapsmålen

Detta ska göras inom en budgetram som inte innebär någon ökning i krontal under de kommande tre åren. Detta kräver förändringar där ekonomi och kvalitet inte går att skilja åt. Det handlar om att ge rektorer och pedagoger ordentliga och faktiska förutsättningar för att kunna göra ett riktigt bra jobb. Det handlar ytterst om att kunna erbjuda alla våra barn och elever det bästa vi kan förmå.

Debatten om skolan är nu intensiv och fokuserar just nu mest på begreppet Hot och nästan aldrig kring begreppet Möjligheter.

Låt oss utgå från barnens, elevernas och personalens lärandeperspektiv – det som är vårt huvuduppdrag. Vilka är förutsättningarna och var ser vi möjligheterna?

I Karlskrona kommun finns 160 förskoleavdelningar, 30 av dessa i enskild regi, som bedriver verksamhet för ca 3 700 barn – enligt den nya läroplanen för förskolan! Grundskolorna är 36 till antalet, varav fem fristående, där cirka 7 000 elever ges daglig undervisning – utifrån målen i den nya läroplanen. Dessa volymer inger respekt och det är ett stort ansvar vi har för alla dessa barn och elever med ambitionen att ge dem det bästa vi förmår och det de alla har rätt till.

Regeringen har beslutat om ett stort antal reformer med syftet att kraftigt förbättra förutsättningarna för barnens och eleverna skolgång. De nya styrdokumenten i form av, bland annat, skollag och läroplaner pekar ut en tydlig färdriktning från förskola till universitet och som efterhand ska ge möjlighet till en egen försörjning. En särskild utmaning är kravet på legitimerad personal och ämnesbehöriga pedagoger. Sammantaget ställer alla skolreformer stora krav på verksamheten och är en ordentlig utmaning – de ger också stora möjligheter att bygga de starka förskolor och skolor vi behöver för att nå det uppsatta målet 2015 här i Karlskrona.

Vi antar nu utmaningen – vi ska ge personalen i förskolan förutsättningar att leva upp till sin nya läroplan, där läggs den viktiga grunden för barnens fortsatta lärande – vi ska bana väg för en skolorganisation där välutbildade lärare samverkar och stöttar varandra genom sina olika kompetenser och kan ge alla elever den undervisning och den hjälp de har rätt till.

Det betyder en satsning på ett antal starka förskolor och skolor såväl i ytterområden som i centrum – skolor som rymmer varierade barn- och elevgrupper, lärarlag med bred kompetens, kvalificerade elevhälsoteam, en närvarande skolledning och bra materiell standard.

Just nu pågår ett arbete med stor medverkan från rektorer och förskolechefer för att se över strukturen för förskola och skola i kommunen. Målbilden är klar och likaså den ekonomiska ramen. Våra målsättningar och de medel vi har till förfogande ska mötas i ett förslag som kommer att presenteras inom kort. Under tiden som det här arbetet pågår uttrycks oro från olika håll vilket är förståeligt och vi ska möta alla medborgares synpunkter med respekt. I det samtalet önskar vi framöver få ett utrymme för att visa på möjligheterna kring de förändringar vi föreslår för förskolor och skolor i kommunen. Vår utgångspunkt i det samtalet nu och framöver är barns och elevers bästa.

Vi har ambitionen att skapa de allra bästa förutsättningar som finns för vår personal och för eleverna. Många kommuner i vårt land har redan kommit en bra bit på väg och vissa kommuner och skolor har redan uppnått att samtliga elever i årskurs 9 blivit godkända. Vi tycker det är hög tid att även Karlskrona kommuns barn, elever, lärare, förskolechefer och rektorer ska få förutsättningar att lyckas ännu bättre. Alltför länge och alltför ofta har vi använt ”osthyvel” och lagt ansvaret på våra rektorer att anpassa verksamheten. Nu är det hög tid att politiken tar sitt fulla ansvar för att skapa bättre förutsättningar för vår idogt arbetande personal.

Vi hoppas få förståelse och respekt för det omtag vi vill göra inom förskola och skola i Karlskrona kommun.

Jan-Olof Petersson, ordförande Barn- och ungdomsnämnden

Konferenscenter och en Arena behövs på Trossö

Möjligheterna att investera, mod att våga prioritera och att skapa opinion bidrar till att få saker gjorda. Vi är stolta över att ha deltagit i de beslut som tagits för en uppryckning av stadsmiljön de senaste åren. Vi i Folkpartiet vill fortsätta att utveckla vår stadsmiljö och därmed också ge invånarna chans till utveckling inom idrott och näringsliv. Därför stödjer vi utveckling av ett modernt konferenscenter och som tillika ska vara en modern idrottsarena på Trossö.

Karlskrona kommun har framöver ett antal nya investeringsprojekt att ta ställning till. Vi i Folkpartiet vill på ett tidigt stadium klargöra att vi gärna ser att ett konferenscenter tillika idrottsarena på Trossö kan färdigställas. En investering och ett färdigställande av en modern konferensanläggning i omedelbar anslutning till Scandic hotell är viktig och strategisk. Detta kommer att tillgodose behovet av konferens- och mässmöjligheter vilket är en mycket viktig del i kommunens satsning på turist- och besöksnäringen. Att samtidigt skapa en arena för handbollen med flera idrotter såsom bordtennis, brottning, dans etc. ser vi som en mycket god investering. Handbollen är också både historiskt och i nutid den bollsport/folksport som Karlskrona stad förknippas med i Sverige och ska ges fullständiga yttre förutsättningar att etablera sig i den yttersta handbollseliten i Sverige.

Folkpartiet gör en klassik stegisättning á la handboll och vill på detta vis informera om att vi genom denna investering kommer att förstärka Karlskrona kommuns varumärke och främja kommunens ambitioner inom turist- och besöksnäringen.
Att sedan föreningarna ser goda samarbetsmöjligheter med tilltänkt ägare, konferensarrangörer, Karlskrona kommun, skolorna och övriga intressenter gör att denna investering troligen består av enbart vinnare.

Jan-Olof Petersson

Margareta Rodin

Thomas Pärlklo

Stefan Lundin

Folkpartiet Karlskrona

Parkeringsbekymren på Trossö ökar

Samhällsplaneringen måste ta parkeringsproblemen på Trossö på allvar. Det blir allt svårare med att hitta parkering på Trossö. Problemen ökar i takt med uppgående konjunktur då fler får arbete. Samtidigt planeras för fler bostäder där det idag finns parkering. Antalet parkeringsplatser minskar samtidigt med att behovet ökar.

Med ökad svårighet att parkera drabbas handel och näringslivsutveckling negativt. Med en enkel visuell koll ser man att det är fullt i hamnen, nästan fullt på parkeringen vid Lokstallarna ända fram till Lidel, Chapmansplan etc. De parkeringar som i första hand krisar är inte korttidsparkering centralt med timavgifter utan är heldagsparkering till Trossös arbetsplatser. Sedan kan man alltid resonera kring om det är rätt eller fel om de boende på Trossö har två eller en bil, eller om vi ska ha parkeringsskiva eller ej, men det är inte riktigt där problemet ligger.

Därutöver har vi turism. Vi vill ha fler turister, många kommer med bil, husbil eller turistbuss. Kan fungera med kollektiv matartrafik, men det resonemanget haltar om vi samtidigt vill få turister att övernatta på Trossö eller dess närhet. Turistbyrån ligger vid torget, fint läge, men det för också med sig trafik och ett parkeringsbehov.

Jag är en god vän av en utbyggd kollektivtrafik. Stora parkeringsplats i utkanten med matartrafik, kan vara en kompletterande lösning. Vi har redan idag en mycket bra utbyggd kollektivtrafik, hade fler använt eller kunnat använda bussar, cykel, båt, tror jag att en stor del av parkeringsbekymren kunde lösas. Om det bara vore så enkelt men det är det inte.

Under nästa halva arbetslivet har vi en föräldraperiod, där vi lämnar hämtar på dagis och skola, korta marginal mellan arbetsdagens slut och barn som ska till sin aktivitet och så ska man handla etc. Med den livsstil som de flesta föräldrar idag väljer är bilen en benförlängare som gör att tillvaron fungerar. Vi har stundom en negativ debatt om långa dagar för barn på förskolan. Om vi väljer bort bilen till förmån för kollektivtrafik blir det för många barn en betydligt längre dag på förskolan.

Kan man ur ett samhällsplaneringsperspektiv se helheten, tror jag att vi bättre kan möta framtiden. Man måste även bättre förstå och respektera livets olika faser och nuvarande och kommande livsstilar. Fas i livet inverkar starkt på hur vi väljer färdmedel vilket inverkar på behovet av närhet mellan parkering, arbetsplats, dagis, affär etc.

Peter Christensen (fp)

Nättraby

Demokrati, rösträtt, tryckfrihet och yttrandefrihet. Vi ska vårda och var stolta över våra grundlagar.

Åren går snabbt, vi som var med, kommer ihåg öst och väst. Förstagångsväljarna var inte ens födda då. Muren som delade Tyskland. På ena sidan kommunism, ett vänsterstyre som kontrollerade och styrde. Fjärran från yttrandefrihet och tryckfrihet. Man hade jobb och mat på bordet, men bäst var att ha styrsel på tungan, sa man något olämpligt om de styrande kommunisterna, kunde det bli vatten och bröd på obestämd tid. Jag glömmer aldrig den 9 november 1989, när muren föll. Ett frö såddes 1980 i augusti med varvsarbetarnas strejk i Gdansk. Resten är historia. För min personliga del gick jag längs muren ca en månad innan på väg till start för Berlinmaraton. Då trodde jag aldrig att jag skulle få uppleva det som senare skedde strax därefter.

Likheten är stor med de mörka högerkrafterna. Samma avsaknad till den enskilde människans rättigheter och värde. Då benämns det diktatur.

Det finns idag inget direkt hot mot vår demokrati. Men ingen vet vad framtiden har i sitt sköte. Därför uppmanar jag alla att gå och rösta på söndag för att hedra vår rösträtt och den enskilda människans rättigheter och frihet.

Peter Christensen (fp)

Nättraby

Karlskrona – den livfulla pärlan

I vår vision för kulturen och turismen kallar vi i Folkpartiet Karlskrona
för ”en livfull pärla vid havet”. I korthet bygger visionen på följande
satsningar:
- Vi ska stödja kultur-, förenings- och idrottslivet som bidrar till
att fylla stad och land med lättillgängliga aktiviteter för både boende och
besökare.
- Vi ska ödmjukt väcka nyfikenheten på vår natur och kulturhistoria
samt uppmuntra småskaliga idéer för ökad gästfrihet.
- Vi ska öka intresset för skärgården, ta väl hand om kusten samt se
de möjligheter som vattnet erbjuder – både som transportväg och som vacker
fond längs promenadstråken.

Nicole Carlbäck
Folkpartiet
Nättraby

Folkpartiet föddes ur striden för allmän och lika rösträtt

Folkpartiet föddes ur striden för allmän och lika rösträtt och vårt arbete för demokrati
och marknadsekonomi segrade i Sverige.

Vi har stått upp för individens frihet och varje människas rätt att själv välja vilken gud som hon vill tro på samt rätten att inte tro alls. Vår övertygelse om att alla människor förtjänar nya livschanser medförde att vi var en av arkitekterna bakom det svenska välfärdssystemet. På den internationella scenen har liberaler alltid stått upp för demokrati och mänskliga rättigheter och aldrig tjusats av förtryckarideologier eller starka lobbygrupper. Vår tro på individen har gjort att vi ständigt har drivit på för reformer som har ökat jämställdheten mellan kvinnor och män.

När andra partier byter ideologi eller tar avstånd från sin historia har vi all anledning
att vara stolta över vad liberaler och frisinnade har uträttat. Ibland sägs
det att liberaler har segrat och att liberala partier därför inte skulle behövas. Inget
kunde vara mer fel. Liberala svar behövs även på dagens och morgondagens
samhällsproblem.

I den internationella lågkonjunktur som drabbade Sverige och andra länder under de senaste åren har klassisk socialliberal ekonomisk politik varit lösningen.
Staten och det offentliga behövde ta ett ansvar för att dämpa effekterna av konjunkturnedgången. Samtidigt är en fri ekonomi grunden för långsiktigt välstånd.
Liberaler har alltid en tro på framtiden. Om människor ges möjlighet att styra mer över sina liv så utvecklas samhället. Jobb skapas genom att människors idéer
omvandlas till företag i ett samhälle där ansträngning lönar sig. Klimathotet löses med internationellt samarbete, teknisk utveckling och en marknad som genom
ekonomiska styrmedel verkar i miljöns tjänst. Välfärden behöver fortsätta utvecklas så att enskilda människor får mer makt över de viktiga besluten i sin vardag. Fattigdom och ofrihet bekämpas bäst med demokrati och marknadsekonomi. Vi ser i dessa dagar alltfler socialdemokrater som attraheras av vår grundidé.
Valet är nu ditt och vi ser framtiden an med tillförsikt om att liberalismen med sociala inslag har många kamper kvar att vinna. Med din röst ökar möjligheterna.

Sverige och Karlskrona behöver mer liberalism.